Fibrer
Konstfiber
Nylon, perlon, habofalith, shalon m fl konstfiberprodukter finns i olika grovlekar och utföranden. De flesta av dessa material har en mycket dålig borstningsförmåga och är ej lämpligt i sopborstar. Till disk- och toalettborstar kan man med fördel använda konstmaterial, eftersom det i detta sammanhang är en fördel att fibern inte absorberar vatten.
Bassine
Borassus Flabellimormis eller sagopalmen växer i Ostindien och även på Sri Lanka. Det är palmbladen som torkas, varefter nervtrådarna frigörs genom piskning. Färgen är brunaktig och kännetecknande är att bassinen är mjukare och sprödare än den övriga piassavan. Colombo-bassine är en styvare sorts bassine som kommer från Sri Lanka.
Afrika piassava
Afrika-piassavan, Riphia Renefern, utvinns inte ur bladhöljet utan ur själva stänglarna på palmarter som växer i Väst-Afrikas sumptrakter. Vid beredningen rötas stänglarna i stillastående vatten varigenom de köttiga bladdelarna avlägsnas. Sedan soltorkas stänglarna, varefter de handtröskas med slagor och häcklas. Afrika-piassavan är ljusbrun eller rödbrun. Längden varierar, liksom styvheten och spänsten. Afrika-piassavan används främst till kvastar, vägmaskinsborstar och dragkvastar till idrottsbanor.
Bahia piassava
Bahian får man av Attaléapalmens bladhölje. Attaléapalmens blad omges av ett hölje som delar sig när bladen är färdigutvecklade. Höljet blir hängande efter stammen och efter någon tid återstår endast de mörkbruna fibrerna. Fibrerna rötas varefter de 1-4 meter långa fiberstråna torkas i solen och sorteras. Bahia-piassava växer i den brasilianska provinsen Bahia. Bahia-piassavan är ett utmärkt material för gatkvastar, eftersom det är segt och elastiskt.
Vit fiber
Vit fiber, mexikansk fiber eller Tampico utvinns ut bladen på vissa Agavearter, Agaves Sisalana, Agave Foreyodes, vilka huvudsakligen växer i Mexico. Agaveplantans köttliga blad skärs av och tröskas, varefter den bearbetas med grova påkar så att fibrerna frigörs. På de stora plantagerna använder man sig av tröskmaskiner. Därefter soltorkas fibrerna och sorteras efter storlek, längd och färg. Naturfärgen är något mellan grönt och gulaktigt vitt. Fibern kan även färgas svart eller brun och den förekommer även i blandat skick såsom grå. Materialet har en mycket stor användning vid tillverkning av t ex sopborstar, panelborstar, levanger, nagelborstar och badborstar. Fibern användes även i blandningar med andra material, t ex cocos, bassine eller tagel.
Svinborst
Svinborst plockas strå för strå av levande svin. Till fina borstar används nackhår, till penslar kan håren från svinets sidor duga. Europeiska svin avlas och göds på ett sätt som gör att deras borst inte lämpar sig som borstbinderimaterial. Svinborstens karaktäristiska egenskaper gör att den är styv och elastisk på en gång. Svinborst importeras från Kina och används till exklusiva hår-, nagel- och klädesborstar.
Gethår
Gethår klipps från bringan på djuret, där sitter det mjuka och spänstiga håret. Beredningen består av tvättning och kamning.
Det är till ansiktsborstar, dammborstar och vissa typer av rensare vi använder detta mjuka hår. Gethår importeras.
Det är till ansiktsborstar, dammborstar och vissa typer av rensare vi använder detta mjuka hår. Gethår importeras.
Tagel
Man skiljer på olika sorters tagel. Hästsvanstagel, kraftigt och spänstigt. Mantagel från häst, mjukt med dålig spänst. Nöttagel eller kosvanstagel, mjukt utan spänst. Klippningen sker från levande djur, vilket är förutsättningen för ett fullgott material. Taglet från döda djur är glanslöst och saknar spänst. Taglet genomgår en beredning innan det är klart att användas som borstmaterial. Arbetsordningen är i korthet följande: tvättning, kamning, kokning, torkning, buntning och, oftast, färgning. Från en häst erhålls cirka 5-6 hekto tagel per år. Tagel importeras från bl a Argentina och Sovjetunionen.
Tagel används till sopborstar, badborstar, diskborstar, brödpenslar och skoborstar.
Tagel används till sopborstar, badborstar, diskborstar, brödpenslar och skoborstar.
Rishalm
Rishalm är benämningen på vippgrenarna hos en art av sockerdurra eller sockerhirs (Sorghum), som huvudsakligen odlas i Italien och Ungern. Sedan kornen avlägsnats medelst metallkammar, används vippgrenarna, "halmen", till vissa typer av handviskor och kvastar. Bäst är den italienska rishalmen.
Cocos
Cocosnötens skägg (Cocos Nusifera) av sega fibertågor, får ligga i vatten en månad. För att påskynda friläggningen av fibern bultas tågorna. Efter torkning häcklas och sorteras fibern. Produktionsområde är Indien. Materialet är mjukt och inte särskilt spänstigt. Vanligaste användningen är till sopborstar och i blandningar med andra växtfibrer.
Unionblandning
Vit fiber och bassine blandat. En stark och vattentålig blandning som används till rotfruktsborstar, levanger och skurborstar.
Madagaskar
Madagaskar är bladfibrer från Bonitrapalmen, Raphia Pendunenlata. Namnet på denna råvara anger dess växtställe, nämligen Madagaskar utanför Sydafrikas ostkust. Genom rötning utvinns fibrerna. Färgen på råvaran är mörkbrun och kännetecknande för den är att den är mycket elastisk och slitstark. Används till sop-, madrass- och möbelborstar.
Risrot
Risrot är rötterna på en gräsart, Zacaton-plantan, som växer på de mexikanska höjdplatåerna. Zacaton-plantans rötter skärs av från plantan, tvättas rena från jord och forslas till en beredningsfabrik. Risroten är ett segt, spänstigt och vattentåligt material och används bl a till rotborstar och disktvagor
Irisgruppen, Sandsborgsvägen 52, S-122 88 Enskede, Tfn +46 (0)8 39 90 00
